Militären är som ett stort grupparbete. Du måste lita på att dina vänner gör sin del, du måste kunna lita på dina vänner med ditt liv, bokstavligen faktiskt, då man springer med dem i skogen mad skarpa patroner i pipan. Men alla är vi olika, och vissa är bättre på vissa saker, så är det bara, det är mänskligt.
Men ibland går det inte som planerat, inte som man vill. Och då kan man inte börja skylla på sina medmänniskor fast de skyller på dig. Alla ansvarar för sig själv, men man ansvarar också för sin medmänniska, vi sitter i samma båt. Finns det någon som är svagare så måste du stöda den och inte trampa på den. Har du inte din kompis bakom din rygg när du anfaller så är du så gott som död. Gruppen är lika stark som sin svagaste länk, och en massa andra klyschor.
Men det är sant, och jag, som ibland hittar mig där i den svagare ändan vet att jag inte blir starkare av att man springer på mig. Ibland behöver man någon som springer bredvid en och kämpar en framåt. Det är då man lyckas, när man hjälper andra lyckas. Det är inte en tävling, det är ett grupparbete, en lagsport.
Imorgon svär vi faneden och blir befordrade till jägare. Ett steg framåt och en symbolisk händelse jag ser fram emot.
Ha det bra
-IMF
onsdag 15 februari 2017
Krigarens prov
Grundperioden börjar komma till sitt slut och snart tilldelas vi de uppgifter som vi kommer att hålla på med resten av vår tjänstgöringstid.
Det är alltså nu det anses att vi kan grunderna, att vi kommer att klara oss i framtiden, och det finns ett sätt att testa detta, nämligen krigarens prov.
Krigarens prov är delat i 10 punkter där det testas kunskaperna i te.x. handgranat, bandmina, kes (sinko), anfall, försvar, TCCC och en massa mer. Alla de grundläggande uppgifterna en krigare har, alltså. Ett gott resultat belönas igen med en DP och resultaten hjälper också utbildarna och cheferna att göra det rätta beslutet i vart man kommer att flyttas.
Hela kompaniet marscherade till skogen där provet skulle hållas. Den första punkten var skyddsmaskövningen, och den gjorde vi alla samtidigt, med efter det delades vi in i mindre grupper och så började det löpa. Den enda gången det egentligen var paus var då man fick lunch. Ja visst hann man snacka en del skit också medan man väntade å sin tur, då krigarens prov testar den enskilda krigarens kunskaper och inte en grupps kunskaper. Och när provet var slut satte man ryggsäcken tillbaka å ryggen och gick tillbaka till enheten. En dag mindre igen
Ha det bra!
-IMF
Det är alltså nu det anses att vi kan grunderna, att vi kommer att klara oss i framtiden, och det finns ett sätt att testa detta, nämligen krigarens prov.
Krigarens prov är delat i 10 punkter där det testas kunskaperna i te.x. handgranat, bandmina, kes (sinko), anfall, försvar, TCCC och en massa mer. Alla de grundläggande uppgifterna en krigare har, alltså. Ett gott resultat belönas igen med en DP och resultaten hjälper också utbildarna och cheferna att göra det rätta beslutet i vart man kommer att flyttas.
Hela kompaniet marscherade till skogen där provet skulle hållas. Den första punkten var skyddsmaskövningen, och den gjorde vi alla samtidigt, med efter det delades vi in i mindre grupper och så började det löpa. Den enda gången det egentligen var paus var då man fick lunch. Ja visst hann man snacka en del skit också medan man väntade å sin tur, då krigarens prov testar den enskilda krigarens kunskaper och inte en grupps kunskaper. Och när provet var slut satte man ryggsäcken tillbaka å ryggen och gick tillbaka till enheten. En dag mindre igen
Ha det bra!
-IMF
G-lägret - del 2
Nu har det redan gått en tid sen senaste inlägg, men vad kan jag säga, jag sitter ju inte direkt på så mycket fritid och när jag gör det så finns det en massa andra saker som tar mitt intresse istället för att skriva.
Men jo, på grundlägret var det inte bara att sätta upp tält som vi lärde oss, utan också en massa andra förebyggande saker.
Ett läger är som en helhetsövning. Det man gör är inte bara för att "få det bekvämt" för sig, utan man sover och äter bara för att få lite energi så man orkar. Så på lägret hade vi också en del stridsövningar och sista dagen ett skjutprov.
Stridsövningarna var allt från minering, patrullens anfall och försvar och handgranat.
En bandmina är som en stor puck som väger 10kg. Den ska man gräva ner i marken, men inte för djupt, utan just passligt så att fienden inte ser den när de kör över den. Så till utbildningen hör både att gräva, att armera och att kamoflera.
Patrullens anfall och försvar är att ligga där i sig grop och skuta på fienden, eller springa med sin patrull i anfall, söka skytt och skjuta. En patrull består av tre personer, varav han/hon i mitten är patrullchef.
Och handgranaten ska du veta hur man sätter ihop i transportskick, hur man håller i den rätt och hur man kastar den så att den träffar målet. Känns inte svårt, men det är svårare att träffa än vad man tror. Dessutom är ju en handgranat inte många sekunders tid före den sprängs i luften efter att man tagit ut sprinten, så man bör också vara snabb.
Och så avslutade vi lägret med STG 11, skjutprovet som med gott resultat kan belöna dig med en DP, duglighetspermission. Ingen sådan åt mig, men inte var jag riktigt usel heller
Ungefär så
Ha det bra!
-IMF
Men jo, på grundlägret var det inte bara att sätta upp tält som vi lärde oss, utan också en massa andra förebyggande saker.
Ett läger är som en helhetsövning. Det man gör är inte bara för att "få det bekvämt" för sig, utan man sover och äter bara för att få lite energi så man orkar. Så på lägret hade vi också en del stridsövningar och sista dagen ett skjutprov.
Stridsövningarna var allt från minering, patrullens anfall och försvar och handgranat.
En bandmina är som en stor puck som väger 10kg. Den ska man gräva ner i marken, men inte för djupt, utan just passligt så att fienden inte ser den när de kör över den. Så till utbildningen hör både att gräva, att armera och att kamoflera.
Patrullens anfall och försvar är att ligga där i sig grop och skuta på fienden, eller springa med sin patrull i anfall, söka skytt och skjuta. En patrull består av tre personer, varav han/hon i mitten är patrullchef.
Och handgranaten ska du veta hur man sätter ihop i transportskick, hur man håller i den rätt och hur man kastar den så att den träffar målet. Känns inte svårt, men det är svårare att träffa än vad man tror. Dessutom är ju en handgranat inte många sekunders tid före den sprängs i luften efter att man tagit ut sprinten, så man bör också vara snabb.
Och så avslutade vi lägret med STG 11, skjutprovet som med gott resultat kan belöna dig med en DP, duglighetspermission. Ingen sådan åt mig, men inte var jag riktigt usel heller
Ungefär så
Ha det bra!
-IMF
lördag 4 februari 2017
G-lägret - del 1
Läger är en stor del av den militäriska utbildningen, och g-lägret, dvs grundlägret är det första lägret man har som rekryt. Det är då du lär dig grunderna, hur man sätter upp ett tält, hur men tänder en kamin och hur man absolut inte tänder en kamin.
Man äter naturligtvis också alla sina måltider ute i skogen, batamat så att säga. På morgonen vet du att det är gröt de serverar, så du vet vad du sätter i munnen fast det är mörkt ute, lunchen sker i daggsljus, medan middagen alltid är ett mysterium. Du vet att du alltid bara behöver använda en sked till alla måltider, fast det inte skulle vara soppa, men du vet vad du äter först när du stoppar skeden i munnen, om ens då. Det som också är viktigt under måltider är att man äter i luftskydd, dv. en-två pers per träd. På så sätt syns inte alla soldater i en klunga om fienden skulle råka flyga ovanför oss under mattider.
Och fast det ibland kändes frustrerande att inte se någonting, så är det förbjudet att använda ficklampa, bara av den orsaken att det syns helt otroligt bra, både med bara ögat och ännu bättre med redskap. Samma sak gäller ljud användning, det känns som om man inte pratar så högt, men sitter det någon i skogen som spanar efter dig så har den en stor fördel ifall du pratar med vanlig volym.
När natten kommer och det är sovdags kryper alla förutom en in i tältet, en måste alltså alltid vara närpostvakt, gå runt tältet och se till att det inte kommer obehöriga till platsen. Och eftersom det är mörkt så kan man inte alltid veta ifall personen är obehörig eller inte så vi hade alltså ett tvådelat lösenord, vakten frågar lösen, den andra personen svarar med den ena delan och vakten svarar med den andra delen. På så sätt vet man också ifall vakten faktiskt är en av de egna. Närpostvakten måste också se till att det finns eld i kaminen, och i vintertider ska kaminen helst vara röd, och det betyder att man fyller på ved varje 5-10 minuter. Ifall kaminen slocknar och chefen vaknar så kan det i värsta fall betyda att han beordrar "irti" vilket betyder att man tar ner tältet och sätter upp det igen. Kanske 5 meter söderut, ifall det skulle vara varmare där? Och att sätta uppp och ta ner tältet betyder inte bara själva tältet, utan också maskeringen av det, som är en hel process i sig.
Men trots alla regler och procedurer så tycker jag att jag trivdes.
Mer om lägret kan ni läsa i nästa del
Ha det bra!
-IMF
Man äter naturligtvis också alla sina måltider ute i skogen, batamat så att säga. På morgonen vet du att det är gröt de serverar, så du vet vad du sätter i munnen fast det är mörkt ute, lunchen sker i daggsljus, medan middagen alltid är ett mysterium. Du vet att du alltid bara behöver använda en sked till alla måltider, fast det inte skulle vara soppa, men du vet vad du äter först när du stoppar skeden i munnen, om ens då. Det som också är viktigt under måltider är att man äter i luftskydd, dv. en-två pers per träd. På så sätt syns inte alla soldater i en klunga om fienden skulle råka flyga ovanför oss under mattider.
Och fast det ibland kändes frustrerande att inte se någonting, så är det förbjudet att använda ficklampa, bara av den orsaken att det syns helt otroligt bra, både med bara ögat och ännu bättre med redskap. Samma sak gäller ljud användning, det känns som om man inte pratar så högt, men sitter det någon i skogen som spanar efter dig så har den en stor fördel ifall du pratar med vanlig volym.
När natten kommer och det är sovdags kryper alla förutom en in i tältet, en måste alltså alltid vara närpostvakt, gå runt tältet och se till att det inte kommer obehöriga till platsen. Och eftersom det är mörkt så kan man inte alltid veta ifall personen är obehörig eller inte så vi hade alltså ett tvådelat lösenord, vakten frågar lösen, den andra personen svarar med den ena delan och vakten svarar med den andra delen. På så sätt vet man också ifall vakten faktiskt är en av de egna. Närpostvakten måste också se till att det finns eld i kaminen, och i vintertider ska kaminen helst vara röd, och det betyder att man fyller på ved varje 5-10 minuter. Ifall kaminen slocknar och chefen vaknar så kan det i värsta fall betyda att han beordrar "irti" vilket betyder att man tar ner tältet och sätter upp det igen. Kanske 5 meter söderut, ifall det skulle vara varmare där? Och att sätta uppp och ta ner tältet betyder inte bara själva tältet, utan också maskeringen av det, som är en hel process i sig.
Men trots alla regler och procedurer så tycker jag att jag trivdes.
Mer om lägret kan ni läsa i nästa del
Ha det bra!
-IMF
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)